Kolla här. First Coming Live på Alvas/Grandpa
Kolla här. First Coming Live på Alvas/Grandpa

Recenserad i OJ 4-11
LARS ÅHLUNDS SECOND COMING
Fire in Ödeshög
Vår blues – Kiss my feet – Intro for my friends – Ödeshög – Åhlund´s theme – Paus music – First coming – Funk – The fire is burning (and it´s out of control it´s not a problem you can stop it´s rock n´roll) – End of the song
Lashiec Records LASHIEC00002/ Plugged/ tid 37 min
Lars Åhlund ts ss barsfl perc elb g org EWI voc, Markus Hängsel b elb per p vo, Gustav Nahlin dr, Joakim Simonsson p org elp minimoog, Niklas Barnö tp, Cecilia Linné cello vo, Niklas Lundell perc, Sonny Boy Gustafsson g vo, Jonathan Sandberg elektronik.
Insp i Stockholm November 2010.
•••
På cd-etiketten ser det vid en hastig betraktelse ut som om Lars Åhlund ger oss fingret eller kanske bjuder han in att komma lite närmre? Inte helt självklart och en aning dubbelbottnat, precis som det musikaliska innehållet på hans debutcd med sin egen grupp med det underfundiga namnet Second coming.
För så är skivan rakt igenom: paradoxal och tvetydig, men helt medvetet gjord. I intervjuer har Åhlund beskrivit att han vill göra en musik fylld av klichéer och blanda förutsättningar och ingredienser från sjuttiotalsjazz, proggrock med filmiska illustrativa begrepp i Tarantinos anda med högt – lågt, enkelt – komplext, schablonmässigt och atypiskt sida vid sida samtidigt överraska med att spela det väntade.
Och jag måste tillstå att jag gillar Åhlunds inverterade anarkism, då jag upplever att i det i botten finns en genuin känsla för de traditioner Åhlund lekfullt ger sig på. Cd:n inleds med en rak jazzblues, intensivt spelad där enkelheten och det oraffinerade anslaget visar på att man förstår grunden och har genuiniteten.
Därefter exekveras ett antal pastischer med blinkningar åt många håll som gitarrmanglande rockjazz i The fire is burning, raketjazz i Kiss my feet, Twin Peaksstämning i Funk och melankoliska tongångar i First coming och lättsam orgeljazz i Paus music samt Åhlunds theme vilka båda skulle passa i något pedagogisk och rättrådigt barnprogram på sjuttiotalet typ Kalles klätterträd.
Som sagt en ogenerad form- och soundlek med schabloner och klichéer, samtidigt fylld med ett genomtänkt och uppriktigt innehåll. Jag lyssnare mer än gärna på Åhlunds kommande infall.
Ulf Thelander
(Lashiec Records/Plugged)

Fin jazzbrygd. Lars Åhlund har lagt ett 70-talsraster över sin debutskiva. Funkigt hårdsvängande komp inleder. Jazz, blues och lite rock och däröver en lagom ylande tenorsax. Intro for my friends genomsyras av Pharoah Sanders överjordiska andlighet och i låten Ödeshög åker Åhlund hem till rötterna och de gamla minnena. Paus music är en kort karuselldänga och i Funk blåser tung bas och tenorsax oss mot den galax där George Clinton och Kapten Zoom (barnteveserie från 1976) säkert vistas. Musiken är ombytlig men spretar inte. Medvetet växlar den spår, surfar med lätt hand över musikhavets vida yta med melodier som gärna fastnar.Åhlund är huvudsaklig kompositör och producent och spelar tenor-, sopran- och barytonsax plus gitarrer. Kvartetten (med Markus Hängsel, Gustav Nahlin och Joakim Simonsson på bas, trummor och klaviaturer) förstärks rätt ofta med trumpet (Niklas Barnö), cello (Cecilia Linné) och en överdådig elgitarr (Sonny Boy Gustafsson) och några till. Tio låtar på 37 minuter. Skivan är kort och bestämd och osentimental, längtar inte till 70-talet men gillar musiken.
Leif Carlsson
Den 22a Juli lirar vi på Ekerö. Sommaren enda konsert. Platsen är Rosenhills Trädgård och festen heter rabaraj
Lars Åhlund’s Second Coming “Fire in Ödeshög”
”Jag brukar själv beskriva min musik som fylld utav klichéer.
Saxofonisten Lars Åhlund är ett nytt namn för mina öron. Tidigare har han spelat med bland andra Miss Li och The Jolly-Boat Pirates, och även sprittande jazz i trion Sound of the Millennium tillsammans med basisten Markus Hängsel och trummisen Povel
Ohlsson.
Med egna bandet Second Coming, som förutom basisten Hängsel också utgörs av pianisten Joakim Simonsson och trummisen Gustav Nahlin, tar Åhlund alla chanser som finns för att vräka ur sig jazz fylld av klichéer och frustande kreativitet.
På debutalbumet Fire in Ödeshög finns fläskig funk, gangstajazz, serenader, spacejazz, hymner, crimejazz, zappaismer, Miami Vice, cello, Tarantino och gud vet vad i en lek- och fartfylld mix där idéerna sprutar på högtryck i varenda spår.
Även om viss mättnadskänsla infinner sig mot slutet, där för övrigt finalen är en ljuvligt hugsvalande sak kallad End of the Song, är den rätt uppkäftiga musiken kolossalt underhållande rakt igenom.
-Peter Bornemar
Kalejdoskop tycker att Lars Åhlunds saxofon låter som ett sprakande fyrverkeri.
Lyssna på programmet som sändes 4e April eller köp en skiva för att ta reda på om det stämmer
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2195&artikel=4431829